Dricker kaffe fast klockan är kväll.
Kissekatt leker men snart ska han få en smäll

Diskmaskinen snart ska diska
Neh, nu går jag, ja ska fiska

Aftonstjärnan lyser klart
Helvete vad jag är smart

 

 
Tjohejfaderalla, äta banan
Grisen han hatar att åka till Scan

 

I skogen finns myror, flugsvamp och barr
På en sten sitter mormor och spelar gitarr

 

Nu är jag väldigt trött
Och imön ska ja åka bört

Så då har jag vaknat upp ännu en lördag. Vad trevligt! :)

Idag åt jag kvarg med hallon och banan. Och chiafrön. Fast bilden här nedan ljuger. Den är egentligen gammal. Woopsie.

Idag ska jag till Brunchy Tunes. Det är någon slags spelning/konstutställning/brunchservering där en av mina kompisar ställer ut ett spel han har jobbat på under året. Så jävla grym är han. Duktig illustratör och så himla handlingskraftig och idérik. Bästa Jakob!

Efter sisådär 10 timmars sömn mår man bättre än igår. Piggare, gladare, allt sånt. Funderar på om man skulle träna lite...

Nu är det dusch och fix som gäller. Sedan drar jag in till stan med bilen. 

See yah.
Skriv yah?

 

Annars då? Mår ni bra? Hur är livet? 
Det var ju ett tag sedan.

 

Jag jobbar på mammas jobb just nu. Hon är originalare på ett textilförädlingsföretag.
Så jag synar transfers. Det vill säga, jag dubbelkollar att plastbitarna med loggor på som sedan ska värmas på textilier ser fina ut. Jag är lagerarbetare, typ.

Under våren kommer jag läsa en kurs i digital trycksaksproduktion. Ska bli jätteintressant :) Egentligen pluggade jag på Göteborgs Universitet, media och kommunikation... Meneeh... Det blev en paus därifrån. Sedan får vi se vart resan leder. Vore kul att jobba med layout i framtiden! Tänk att jobba på en tidningsredaktion. Mjoo, jag har börjat fundera i de banorna.

Men just nu är livet i mångt och mycket väldigt osäkert. Frågor hit och dit, ingen aning hit och dit. :P :) Så kan det vara ibland, det är väl bara att acceptera. Jag tror 2015 blir ett jäkligt bra år.

Ha det fint, jag skriver nog snart igen!

Hej på er

Tänk vad längesedan det var. Det var inte tillräckligt roligt att sitta med näsan över
en skolbok, så jag fick infallet att förbereda ett blogginlägg.

Jag är i skrivande stund på väg till Schweiz, men ska mellanlanda i Frankfurt om 15 minuter.

Skidresa? Näeee!
Träffa kompisar! Jaaaa!

I våras var jag och studerade i England. Ett gäng på 7 tjejer umgicks frenetiskt under 3
månader, och nu ska vi ha en re-union i Lucerne. Den staden, alltså… Jösses vad fin
den är! Googla bara! Tänk att två utan dem BOR där liksom… :O

Det är så himla kul att börja höra lite tyska igen här på planet. Framför allt den schweiziska
tyskan är för mig himla välbekant eftersom det var den enda tyskan som pratades i
vår lilla grupp.

Planet svänger nu. Hela flygplanskroppen är tiltad åt höger och molntäcket nedanför har
börjat lätta. Jag ser massor av tyska små samhällen där nere, och nu är det dags att
knäppa på bältet igen. Pling sa det i högtalarna och bältessymbolen tändes jämte
rökförbudssymbolen.

Nu landar vi! Är 100 meter över marken. Kanske 200 då, okej. NU borde det vara 100.
Bilarna är fortfarande leksakssize. Nej nu är det hundra. Eller 50. Okej 30. 10. 5. Landning. Hahah. 

Ha det fint, nu ska jag stressa mig in på den enorma flygplatsen i Frankfurt och sedan ta
mig vidare till Basel i Schweiz. 

 

Tidigare idag körde jag in pappa till stan - han skulle hämta våran kamera som vi hade beställt. Jag själv gick på bikinijakt inför Italien om en vecka, men jag kom hem med två snygga klänningar och ett par solglajjor istället. Kan också vara bra.

Nu har vi kameran här hemma och fasiken vad den verkar bra. Supernöjda. För det är inte min egen, snarare familjens. Får visa lite bilder någon dag.

Och eftersom jag har haft vilodag från träningen (har varit igång ordentligt länge nu) så har jag bara suttit och spelat gitarr och nästan dött åt hur jävla go musik det finns. Litet smakprov på hur det lät innan får ni här.
Naaah who said I'm normal...?

Yes, den nya kameran väntar på mej på MediaMarkt. Jag ska dit och hämta den, kanske titta på någon bikini också.

 

 

 

Vi åkte till Gräfsnäs för att bada idag. Upp emot 30 grader i solen, det är inte att leka med alltså. Och det gjorde vi inte heller, vi badade istället. Det var sjukt längesedan jag var där, minns knappt stället. Det enda jag minns är tågen och den stora ruinen.

Efteråt åkte vi förbi ett jordgubbsplantage där vi plockade ihop sisådär 5 liter, så jag har mumsat en del idag kan jag säga. Riktigt söta och goda är dem. Fast lite små, eftersom det är slutet på säsongen och många har plockat av de fina, stora. :)

Inte bara min gamla telefon gick sönder i England. Också den lilla kompaktkameran gick sönder. Men en ny är påväg hit till oss, och när jag har den blir det enklare att dokumentera min vardag. Om några veckor, den 22 Juli närmare bestämt, åker familjen till Italien, Tropea. Från den resan blir det fina bilder, vill jag lova!

Dagen har precis börjat för min del. Jag masade mig upp ur sängen och åt avokado, fil med frön och nötter, plus en kidneybön-sallad. Vatten. Med lite äppelcidervinäger i, för det smakar fräscht och magen mår bra av det. Nu har jag slurpat i mig en kopp kaffe också. Det mår magen mindre bra av, but you know what they say; it's always good to compensate. Kanske. Inte.                 ???

 

Jag har världens jävla sjukaste dummaste idiotiska träningsvärk i mitt vänstra ben. Och i vänstra skinkan, you're very welcome. Det är efter MMA-träningen i förrgår, antagligen för att jag är högerhänt och placerar vänster fot fram. Samt pga min kassa nybörjarteknik, kanske.

 

Först körde vi i två timmar, och efter det stannade många för att bara träna teknik på mattan medan tränarna ändå var där. Mina ben är inte speciellt vältränade, eftersom jag har en gammal skada på höger fotled och har lite svårt att över huvud taget springa, så MMA är perfekt i den takt vi tar det nu. Det är stärkande men utan massa stötar på fot- och knäleder alltför ofta. Thanks Jonathan for introducing me to kampsport/martial art/artes marciales/arts martiaux/taistelulajit/vechtkunsten/मार्शल आर्ट/πολεμικές τέχνες/bojová umění... Ja jösses vad många språk Google translate kan översätta till.

Jag vet inte hur många gånger jag har börjat blogga nu. Det spelar nog inte heller någon roll. För jag bloggar eftersom jag tycker det är kul med text och bild. Det är ett kul format. I like it. Simple. Och kan jag då mixa det intresset med att få berätta spontant om mina dagar, then that's perfect.

Jag sitter här efter en kul natt ute på Göteborgs gator och känner mig sådär seg och äcklig som man bara kan göra när man barnsligt nog ignorerat att alkoholens mindre positiva effekter på kroppen. Och mitt i allt fick jag idén att logga in på min blogg och skriva lite. Sagt och gjort, här är jag.

Dagen till ära har jag inte gjort ett skit, förutom att ta bussen in till stan och hämta bilen som jag lämnade i där före Göteborgsturen. Och jädrar vilken stekande hetta jag fick känna på där inne... Jag blev tvungen att vädra ur med alla dörrar vidöppna! Väl hemma slaggade jag på soffan, sov sedan i två timmar, varpå jag bryggde kaffe som jag har med mig hit till datorn och redan har glömt av. Det är nog pissljummet nu.

Jag har två telefoner från Samsung. Den lilla köpte jag i England för en billig peng när jag smidigt sopade den stora i golvet. Nu är den äldsta lagad, men tro fan att den är felmonterad. Det går inte sätta in något simkort. Tack 3's verkstad!

Så min lilla Samsung Fame får duga ett tag till...

 

 

 

 

 

 

 

 

Usch! Jag hade en så hemsk dröm i natt. Haha :) Var lite nedstämd när jag vaknade, till och med. Tssss ;D
Jag var i ett sammanhang där det fanns massor av människor i min ålder, jag antar att det var någon skol-liknande sammanhang. Vi skulle ut och springa allihopa, för att träna liksom. Och jag sa något i stil med; "Åh, nej, alltså... tyvärr, jag kan inte... jag har en skadad fotled". Vilket jag ju har på riktigt. Men ingen trodde mig och vissa hånade mig lite för att jag "kom undan" träningen. Såklart blev jag förbannad, jag älskar ju att träna, men inte fan kan jag springa för det... Haha, herregud. :)

Drömmen fortsatte i samma stil, och tillslut pratade jag med en lärare (som jag varit oense med på riktigt) som verkligen började hacka på mig, av någon anledning. Jag tror det berodde på hela den här ont-i-foten-grejen. Jag blev arg, frustrerad och hon ville inte lyssna på mig, eller tro på mig. Då kastade jag saker i golvet framför henne, varpå hon tyckte jag var en omogen idiot och gav mig fler dumma kommentarer, och gaddade ihop sig med elever som stod jämte henne. HAHAH jösses vad jag kände mig nedslagen inatt! x) Så jag sa till läraren; "Ja, visst, det var inte så bra av mig att kasta saker, men jag har verkligen en gammal skada och kan inte springa". Didn't help, did I have to say that?

Jag var arg och ledsen när jag vaknade, och nu känns det bara komiskt. Sure, jag har en skadad fotled sedan tre år tillbaka som ger mig krämpor i hela kroppen typ, och jag vettefan när eller om den kommer bli bra. Men jag TROR nog att folk tror mig. ;) Haha, detta var verkligen ett worst scenario moment.

Igår gav jag min kropp en riktig killer workout i gymmet. Jäklar vad det kändes bra, ändå. Jag tror seriöst jag var där i två timmar, vilket är en sjuk bedrift med tanke på hur otränad jag är. Varenda muskel i kroppen fick jobba.

 

However. Någon kanske minns min lilla lista -> klick <- jag gjorde i våras, för att jag skjöt upp precis allt jag behövde göra? Jag har kommit en bra bit på den listan nu

 

Plugga utomlands - check

 

Reparera telefonen - behövs inte längre, den fungerar bättre

 

Bränna ner filmer från datorn - woops. just det

 

Körkortsteori - jajjemensan, bara lite kvar, körkort före årsskiftet är planen

 

Rensa i garderoben - gjort två gånger

 

På något vänster svider det lite att betala så mycket pengar för en kurs som jag redan gjort, det låter ju rent ut sagt idiotiskt när man uttrycker det så. Men det passar mig faktiskt jättebra att kombinera min dröm om England med att få mitt efterlängtade certifikat. För att jag inte gjorde testet efter ETT ÅRS hårt plugg i skolan... ja, det svider också.

Och förutom själva språkstudierna, kommer jag få mig en upplevelse jag sent kommer glömma...  Att vara i ett nytt land på egen hand under 4 månader är en ganska bra början. Och jag måste prata engelska 24/7 för att över huvud taget göra mig förstådd. Plus att jag i princip flyttar hemifrån, och får ett eget boende & därför måste sköta tvätt och mat och städ på egen hand (utan undantag, till skillnad från här hemma).  Dessutom kommer jag möta nya människor och träffa nya kompisar, det kan lilla jag behöva för att bli mer världsvan; Social anxiety - GET THE F*CK OUT!

Det här ligger jämte mig. Min gitarr och en vit mössa som jag köpte för 80;- på Nellys outlet.

 

 

 

Maddish The Monkfish och jag har klarat 3 dagar utan socker. Vi ska fortsätta i 27 dagar till. Inget godis, inga sötade drycker, helst inga produkter med tillsatt socker. Exempel på onödiga sockerkällor: sötat bröd, yoghurt, sötad påläggskinka (Jaa, det är sjukt, men nästan exakt all skinka är sötad med socker, kolla nästa gång du är i en matbutik!). Och no alcohol, what so ever. Kanske ett glas vin någon fredag på sin höjd... ;)

 

Fast för min del struntar jag smått i det där tillsatta sockret. Jag menar... En skiva skinka, exempelvis. 10 gram väger den, på sin höjd. Och hur många tiondels gram socker blir det? Ett par, kanske?! En obetydlig mängd. Det är så svårt att komma undan det tillsatta sockret, i alla fall när andra i familjen inte bryr sig ett skit, haha. :)

Jag äter lite mindre frukt också. "Fruktos är väl inte så farligt, tänker ni... Frukt är ju nyttigt". Jaa, jag skulle definitivt klassa frukt som hälsosamt, överlag..! Det innehåller ju en hel del näringsämnen och blodsockret höjs dessutom inte lika mycket av fruktos som av "vanligt" socker. Men jag tänker... Blodsockret höjs trots allt ändå.

Oh well. Frukt är bra. Frukt är gott. Men just nu skippar jag att äta några större mängder.

Måndagen den 19:e augusti börjar Idol, vilket jag tycker är fruktansvärt skoj.
Och där passar jag på att byta till rätt ämne.... 

I en annan talangtävling - nämligen The X-factor - deltog brittiske Olly Murs år 2009, och han var helt galet bra på >> sin audition << då han uppträdde med Stevie Wonders "Superstition" ... Han är han ju duktig redan då, men det räckte inte ända fram. Han kom tvåa i tävlingen medan Joe McElderry vann med en av Miley Cyrus gamla låtar.

Och mitt i sommaren år 2011 släppte Murs albumet In Case You Didn't Know, där Heart Skips A Beat var en av låtarna... Under 2012 var bandet i USA och spelade som förband till One Direction.....

Och här får ni se när bandet jammar loss backstage under den turnén, närmare bestämt i maj, i Toronto på Molson Canadian Amphitheatre.. WOW. Plötsligt gör en av One Direction's bandmedlemmar Niall Horan entré - på toaletten med en gitarr. Älskar de mörkhyade killarna i bakgrunden, de gör hela videon. Haha. :)

I vilket fall - LYSSNA OCH NJUT. Pretty groovy ändå. Jag har suttit med gitarren och hammrat loss på strängarna nu.  :)